Jaja, nu är man på gång igen. Det blev en liten (5km) vända i skogen, lite försiktigt. För att känna hur ryggen tar det. Sen satte jag mig här (bilden) och stretcha. Hur mysigt som helst.
Hem och duscha, rakade ben o fixade.
Då kom jag på att jag skulle öppna ishallen kl 18. Och gubben hade tagit nycklarna o åkt till jobbet. Iväg o hämta, i ilfart. När jag sen kom till hallen, så var det såklart larmat, och inte nog med det, de har bytt ut larmkoderna, vi har dock två olika, men ingen fungerade. Innan vi fick tag i någon vaktmästare, så var man stendöv. Det ekar ännu i huvudet kan jag säga.
Så var det med den friden.
Frid får man i graven sen, det är lika bra att inse det..:)
SvaraRaderaÅh, brandlarm är hemskt! Jag vet när vi har lyckats dra igång dem på jobbet ibland och inte lyckats tysta dem innan de minuter man har på sig har gått.
SvaraRaderaFin bild tycker jag!