Gamla stan är mysigt och det är i stort sett bara där vi hittar shopping.
Det finns säkert shopping på andra ställen också. Vi ser det bara inte. Tex så kan man fråga någon om vart banken ligger, och då står man precis utanför.
På många ställen köar folk, vad de köar till vet vi inte riktigt.
Vi köar också, men det var till banken. De är i vanlig ordning, någon som organiserar kön, och de släpper in bara några åt gången. Sen kan det komma folk från sidan, som kan ha lite förkörsrätt..
Och när du väl, en timme senare kommit in på banken. Så kan du inte gå i vilken kassa som helst. :)
Lite snabbare gick det, den dagen vi hittade en bankomat.
Gubbarna ansåg att bästa ölen under resan, serverades på Kuba, den heter Buccanero.
Ett par kvällar senare letar vi igen efter Restaurangen La Rocha. Vi stöter på en kille som är student, och han rekommenderar en annan Restaurang, vi möter hans flickvän på vägen. Och vi har hört/läst om sånt innan, studenter som raggar upp turister som bjuder på drinkar som tack.
Vi hinner inte gå så långt förrän polisen stoppar våra följeslagare... De får inte språka med turister hur som helst. De får visa leg och efter en stund går vi vidare.
Stället är bra som de visar oss till och det är väldigt intressant att prata med dem, om livet på Kuba.
De har tex ingen tillgång till internet. Men de har mailadress på sjukhuset där de praktiserar.
De tipsar oss att söka upp ett hotell om vi vill surfa. De kan ha datorer. Vi beställer mat, och bjuder de på en mojito.
De vågar inte prata högt om vad de tycker om livet på Kuba, men hade de fått lov, hade de velat resa ut i världen. Efter att vi ätit går vi med till en pub, där det är dans på kvällen. Men vi är nog för tidigt där, för ingen dansar.
Det hänger tröjor i taket, från olika sportklubbar ute i världen. Conny har börjat komma i form och bestämmer sig för att lämna sin Sverige-tröja till stället. Han får signera den och när vi senare lämnar stället har Conny bar överkropp..
En av våra dagar på Kuba, åker vi till stranden. Vi väljer Santa Maria del mar
Tyvärr blåser det friska vindar den dagen, vi flyttar in våra solsängar i skydd av en liten strandkiosk. Men sanden yr nästan med i byarna. Kerstin viker inte ner sig, utan tar sig ett dopp ändå. Polisen finns på plats, vi har en kvinnlig polis som står några meter ifrån oss och spejar ut över havet i några timmar.
När vi börjar tröttna, dyker det faktiskt upp ett svenskt par bredvid oss. Vi byter några ord med dem. Tror det är de enda svenskarna vi möter på Kuba. Ja förutom en resegrupp som finns på Ernest hemmingways hotell restaurang.
Jag ger upp stranden och går till strandrestaurangen för att beställa lunch, de andra kommer efter, några köper glass, någon mer än jag äter också. När jag kommer till vinet, finns det bara helflaskor att köpa, det går inte att beställa glas. Men det är inga problem, jag har goda vänner som gärna hjälper till.
Kerstin går ut till sambagänget som spelar utanför, hon mutar dem att spela "panta mera"
Toaletterna är som de är, det blir till att återigen visa på sin benstyrka. Håll fram händerna säger Kerstin, tänk på ett Friskispass...å lite till å lite till. :)
När vi sakta vandrar ifrån stranden börjar vi fundera på hur vi ska ta oss därifrån. Det verkar väldigt öde på gatorna. Men vi hinner knappt gå i 5 min, innan en bil med en passagerare i kommer, javisst kan vi få åka med. Han ska ha mindre än halva priset, av vad vi betala dit. När han sedan droppar oss utanför vårt hus får han ändå 70kr.
Vi får flytta runt lite i huset, vi hade inte bokat hela vistelsen, så alla rum är inte lediga. Kerstin o Conny flyttar först upp på takvåningen. Ahh honeymoon säger vår hyresvärd. Boomboom, and pregneeeed. Och så skrattar hon gott. Boomboom är det nya ordet vi lärt oss. :)
De flyttar sen ner till vårt frukostställe, det är i en lgh på 3:e våningen. Och där får man en jädrans massa frukost, för 5cuc 35 svkr får man kaffe, toast, frukt, scramble egg, bröd, juice osv Maten de bär in tar aldrig slut liksom. :)
En av dagarna letade vi upp ett hotell, det blev Hotell Florida i gamla stan. När jag fråga efter internet, sa hon att vi skulle passera toaletterna och gå till room 101
Rummet var stängt och låst, när vi kom dit, men snart öppnades dörren och det visade sig vara ett internetcafe, de hade 7-8 datorer där. Skönt att få kontakt med omvärlden och få se vad det stod i matchen hemma.
Gubbarna gick efter en stund ut och satt sig i Restaurangen, de tog en öl, och när vi sedan kom ut, bestämde vi oss för att äta lunch där.
När vi sedan lämnat stället och gått några meter på gatan, saknade gubben sin plånbok. Han hade lagt den på stolen. Tillbaka till stället och frågade servitörerna, men såklart hade de inte sett den. Ahh skit också. Det blev till att ringa hem till Jonatan, så han fick ringa och spärra korten.
Vad vi inte visste, var att Nordea redan spärrat kortet, för att han gjort några småuttag i Usa.
Det upptäcker vi när vi kommer hem.
Vi letar oss vidare i jakten på La Rocha, nästa kväll hamnar vi på en libanesisk restaurang, där tyckte jag maten var riktigt bra. Men Annica tyckte nog inte som jag, nästa kväll när vi skulle gå och äta, valde hon att stanna hemma pga sin mage.
Den sista kvällen tog vi inga risker, vi tog direkt en taxi till La Rocha. Där var det smock fullt, maten var bra, de hade ett helt koppel med servitriser. De hade pommes här, det var en glad överraskning.
När vi sen lämnade stället, ringlade en lång kö utanför. De tog dessutom entré. Tydligen skulle något populärt band spela. Då går vi.. :)
När vi skulle ragga taxi hem den kvällen, tog det lååång tid, Herrarna kunde inte åka i vad som helst, kändes som vi var halvvägs hemma innan de hittat en 50-talare som dög.
På tal om dålig mage, så led man av turistmage mest hela tiden, men på Kuba slogs den ut ordentligt. Vi fick släpa på det hela resan, med hade tabletter som kunde lugna magen till och från.
Dagen efter var det dags för avfärd. Taxin kom och plockade upp oss. Droppade oss på flygplatsen, när vi kom in i avgångshallen, kunde vi inte hitta Nassau på tavlorna. Många tankar hann fara runt i huvudet. Hade de tidigarelagt avgången, och vi inte fått veta något, då vi inte hade internet?
Annica knallade fram till disken och fråga. Fel avgångshall! Jaha har de fler? In i en taxi för 10 minuters färd runt på andra sidan landningsbanan och där går det bättre. Där finns vårt flyg med på tavlan.
Det fanns många amerikaner i den hallen, och flyg som skulle gå till Usa, dessa plan hade jag inte hittat när vi letade flyg. Deras flyg var lite försenat, vårt blev lite försenat också, men inte mycket. Vi shoppade lite rom och begav oss sen till Nassau, där bytte vi flyg och åkte vidare till March Harbour.
Toaletter jag har varit inne på de tidigare, tanterna som sitter och vaktar, du får en liten plutt papper när du betalar och går det inte att spola, kommer de så hjälpsamt med en hink vatten. :)
Internet obefintligt, förutom då på hotellen där det finns osynliga internetrum.
Mobil jepp den fungerar, nät har man, men det är dyrt att messa och att ringa. Och då det inte finns internet, kan man inte utnyttja +46
Pengar valutan för turister heter CUC den har samma värde som dollar. Man får inte ta ut dessa pengar och vad det gäller American express, så fungerar inte dessa kort här. Man kan inte växla in dollar hörde vi innan, men det gick. Vi hade även Euro med oss, den gick att växla.
Boende vi hyrde Casa de particular, billigt boende hemma hos folk 200kr natten betala vi för rummen.
Stränder vi var på Santa Maria del mar, stranden är fin, men tyvärr blåsigt när vi var där
Flygplats inte så stor, men det finns fler avgångs hallar
Mat lite svårt att hitta restauranger ibland, de har inte allt som finns på deras långa menyer, är man bara flexibel är det inga problem. Men däremot fick jag dåligt stekt kyckling vid ett tillfälle. Vi var beredda på dålig mat, efter allt vi hört innan. Okej den var inte suverän, men den funkade.
