Koma

När man kliver upp om morgonen, så är man som i koma. Spelar ingen roll hur tidigt man lagt sig kvällen innan. Det är november o mörkt helt enkelt.

Förra året solade jag lite solarium och klarade mig bättre.

Den här veckan är det utvecklingssamtal, föräldramöten och ishockeymatch på bortaplan. Däremellan så försöker jag hinna med mitt ideélla arbete. Dessa veckor får man ta av sin träningstid, och det känns lite surt.

Oj vad gnälligt det här blev. :) Jag kan fortsätta.
Igår så var det många ilskna hormoner som galopperade runt i vårt hus. Det är jättemysigt med många tonåringar, men igår hördes mest falsettröster blandat med basröster som sa fula ord och grälade med varandra.
Två stycken var som ilskna tornados, och jag själv kände mig inte lyckligare av stämningen.

När jag var lagom sur o trött på dem, ja då började de brottas,skoja o skratta??

Matcherna som den yngre sonen spelade på fastlandet slutade med förlust, bägge två. Sonen som spelade hemma, vann sin på söndagen också.
Utvecklingssamtalet med 9:e klassaren igår var ris o ros. Mest ros faktiskt. Får se om han fixar sista sträckan in i mål, nu på höstterminen.