onsdag 14 oktober 2009

Tonåringar

Ja med tre stycken i huset, borde man vara härdad. Men jag vet inte?
Nyss kom min äldsta o säger att han ska åka till sitt ex som bor på
landet. Klockan halv tolv på natten? Självklart sätter jag mig emot,
o efter diskussion Fram o tillbaka, säger han nej när hon ringer
igen. Hon ska resa iväg en månad o blir ledsen. Jag undrar varför
mamman går med på att köra dessa mil fram o tillbaka? Och varför
kommer man på 12 timmar innan man ska resa att man vill träffa någon?
Misstänksam som jag är, anar jag att jag inte fått reda på hela
sanningen, o det är inte meningen heller att man ska som
tonårsförälder..
Hur det slöt? Ja det hämta honom nyss, o kör in honom i morgonbitti.

3 kommentarer:

  1. Ja du, hur dessa underbaraste nästan-vuxna tänker och fungerar är för mig en ännu olöst gåta och jag tror knappast att de själva har svaret men lever lyckligt i den ovissheten förståss. Jag blir mest förvånad över att de orkar...men så är jag ju en väldigt trött människa förståss...PUSS

    SvaraRadera
  2. Först nu har jag fått börja känna på detta, har varit lyckligt förskonad innan. Förvirringen är total...

    SvaraRadera
  3. Just ja, nu har du tre :o) Själv har jag bara en enda för tillfället och det är rätt lagom. Ja, det är speciellt att ha tonåringar, underbart oförutsägbart kan man kanske säga. Och oroligt. Men mest väldigt kul.

    Och du har rätt; man ska nog inte veta riktigt allt, man mår någ bäst då.

    SvaraRadera