Ojoj Vilken kväll

Ikväll har man fått bekänna färg. Bortalagets klack är inte de
lugnaste fåren i skocken. Och det är inte första gången vi ringer
polisen.
Jag fick göra en utryckning, klacken stod o bankar på vårat
spelarbås och skriker på våra spelare o spottar. Jag tror hela
hallen såg det, för så många har kommenterat det. Matchens insats
sa några. :)
Jag tror faktiskt eg, att det är bättre att tjejer säger åt dem
än killar. De godtar det bättre, de är som små barn, Ingela var ute o
pratade med dem i en paus, o de sa att de alltid blir trevligt bemötta
av oss. Känns bra att höra.
Vi tappade kontakten med online, så jag fick många sura samtal, men
när jag pratade med dem var det många glada skratt också.
Vi fick ordning på det efter lite om o men.
När vi sen kom hem är hela soffan full av grabbar. Och det är
Jonatans hockeykompisar, som vi känner allihop. Och drillar vid
matcherna som funktionärer ibland. Snart kastar vi ut dem dock, för
gubben ska jobba.

Min jädrans mätare står på 120 min, så i morgon får jag springa
milen. :)
Sa jag att vi vann?