är jag, men nu börjar jag sakta kravla upp. Fast det går sakta, alltså ingen har dött eller blivit allvarligt sjuk, tack o lov.
Min mobil är i tyst läge, jag vägrar o svara på de flesta samtal, vill de ha kontakt, blir det på sms eller via email.
Idag har jag ringt tillbaka till några av mina 987 missade samtal, och då känns det faktiskt lite bättre, så därför tror jag det vänt lite.
Alltså, jag har inte tid o vara i strutsläget så länge, men jag passar väl på o deppar medans det ännu är giltligt. Strutsläget är inget bra, man mår så mycket sämre när man inte pratar om saker och ting. Men tyvärr kan jag inte det ännu.
Bara att jag skriver här, måste betyda att det börjar vända. Hoppas det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar