söndag 17 februari 2013

Nyår

Så var det då dags att värma upp till Nyårskvällen. Det blev samling på terassen såklart med en fördrink eller öl.
Fler och fler anslöt till terassen, och vid 7- tiden gick vi iväg. Inget matställe var bokat, så vi var lite oroliga att vi inte skulle hitta något schysst. Flera restauranger brydde sig inte när vi kom, så förmodligen var de var fullbokade. De hade nyårsmenyer, man betala 6-800 för en nyårsmeny. Alltså det är inte ens intressant, när man är 5 i familjen. :)

Vi valde mellan några ställen, 10 pers som ska hitta mat, är inte alltid så enkelt. Till slut blev det en terass, där vi fick hyfsad service, däremot var inte alla nöjda med maten, därför skippa vi efterrätter och annat och gick vidare för att ta en drink. Vi hittade ett ställe, där vi faktiskt var 2007. Lagom vi kom dit, sa jag att jag glömt snus hemma och gick hemåt.

Vad vissa inte visste, så skulle jag hem och möta upp Elsmarie och Stefan. Jag messade med dem, de satt i en taxi på väg från flygplatsen. Det tog lite längre tid en jag räknat med, så Kärran börja var jag tog vägen. Hon blev nog sur, sa min gube...
Snart lugnade han dem och sa att jag var på väg. Och visst var jag det. Elsmarie och Stefan kom till slut, snabb incheck in med väskor och iväg.
När vi kom till baren där de andra satt, var Kärran o Conny på muggen. :) Endast deras söner satt där och fick sig en överraskning. Men de var förståndiga och höll go min.
Först kom Conny, han blev helt perplex, men smög lite snyggt ner på sin stol efter kramkalas. Och därefter kom Kärran. Hon blev helt chockad, alla satt lugnt vid bordet som om ingenting hänt, förutom då, att det fanns två nykomlingar.
Efter världens jubel, så steg sedan stämningen rejält. Vi fick såklart förklara och förklara. Vi fick stå till svars för allt. :)
Men vid såna här tillfällen, då kan man ta den smällen. :)
Skitkul att vi lyckades hela vägen fram.

Grabbsen gick iväg på David Guetta. Vi andra jiddrade vidare. Sen var vi på väg ner för att ta oss till sönerna, men det var så mycket folk, så vi vände hemåt längs med stranden. Klockan blev mer och mer, vi kikade in på barer och restauranger. Till slut, såg vi en bar, med plats i. När vi dit, var det kanske 5-8 min kvar till 12-slaget. Vi försökte få kontakt med barpersonalen, men det gick sådär. Gubben fick tillslut tag på nåt. Men helt plötsligt tryckte någon ner hattar på våra huvuden, och vi tjejer fick halsband. Strax efter kom ngn och tryckte skumpaglas i näven. Men alla fick inte, så Kärran gled lite snyggt bort till brickan där de fyllde glasen och hämtade ett gäng till.
Ett tu tre. Nu började nedräkningen och vi var riggade. :)





Kollar upp vädret Nyårsafton


Väldigt viktiga lappar, det är då lösenordet till internet, man fick de på hotellen eller på Restaurangerna


Ser ut som vi har dåligt väder, men solen räcker fram till oss i varje fall.




Objudna gäster vid bordet.


Barhäng


Nyårsbrudar


Otroligt, vilken fest vi ramlade in på. Till slut fick vi bättre kontakt med baren, men vinet var slut, och flera drinkar var svåra att få, då ingredienserna fattades. Men de som ville ha öl lyckades.


ojoj, har herrarna i vårt sällskap en aning om vad som händer bakom deras ryggar?


När vi satt och snackade, kom det hela tiden fram folk och såklart började det oftast med: var kommer ni ifrån?
Kärran och Elsmarie snackade med några fransmän ( tror jag ) och gubbarna deras satt snett bakom mig med ryggen till och såg ingenting. Men killarna skulle gå och ni vet: nice talking to
You och puss, puss på kinder och jag garva för full knäppte några kort på pusskalaset och visste hela tiden att gubbarna inte uppfattade situationen. Jag skratta så tårarna rann och försökte göra herrarna uppmärksamma på situationen, men lyckades inte.
När de sen såg korten, så undra de såklart: När hände det?

Vi hängde kvar en stund till, men valde sen att gå hem... Baren var ju tom. :) Vi sneddade upp mot avenidan, orkade inte gå i sanden.
Ta sig hem genom gatorna, var inte enkelt

Men att gå gatan fram var inte enkelt, alla barerna hade Guetta efterfest, det tuggades ut musik som krockade med varandra, och trängseln var stor, min tanke var då, håll i plånboken, men det var lugna gatan i rån-synpunkt.
Att så mycket folk kan vara så lugna, de flesta var nog precis som en annan, rätt tagen av stunden, och den mäktiga känslan av folkmassan, som bara njöt av musiken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar