När vi kom hem från Xelha-utflykt. Måste några gått före hem, för jag mötte Linus och han sa att hotellet ville prata med mig, snart sa någon annan det också. När jag sen kom hem, visade det sig att vi inte var inbokade på hotellet sista natten. Ja Elsmarie o Stefan hade sitt rum kvar, och ett av våra. Men 3 rum blev vi av med. De hade gjort en reservation på ett hotell på några kvarter bort. Inte så intressant för oss.
Någon sa, slå näven i bordet, de får fixa det. Men jag kände att jag inte orkade bli arg, utan fråga Kerstin om vi kunde gå en lite hotell-letar sväng? Jag hade sett en skylt på hotellet bredvid att det fanns lediga rum. Vi gick dit, men det var för dyrt, runt hörnet då? Ja de hade ett rum. Men vi kunde inte få se det. Vi gick hem, surfa på hotellet och ja rummen såg schyssta ut, så vi gick tillbaka för att boka. Det stod två Kanadensare framför oss, och de snacka om att deras rum blivit dubbelbokat, mitt i sin vistelse, så de behövde ett rum för en natt. De bokade och gick iväg. Såklart snodde de vårt rum.
Lite senare på kvällen, såg jag samme kanadensare på vårt hotell. Tydligen försökte vårt hotell rädda upp situationen, lite grann med att låta oss behålla ett rum och skicka iväg detta par istället en natt.
Nåja Kerstin och jag knalla vidare, in på regnbågshotellet tvärs över gatan. Javisst, de hade ett rum för 4 pers, vi fick bra pris också. Två rum med ett pentry för 600 sv kr. Som hittat, på bästa gatan i stan.
Hem igen och samling på terassen för familjeråd. :)
Efter lite snack så bestämde vi att våra killar och Annica behöll sitt 4-bäddsrum. Kerstin o C flytta in till Elsmarie o S. Kerstins grabbar och gubben och jag flytta tvärs över gatan.
Sista dagen med gänget blev sola lata, packa ihop, flytta runt, sova några timmar (vissa sov lite mindre pga snarkningar, vissa sov mindre och drack vin istället . Men runt halv 3 möttes Kerstin och jag i dörren hon gick in på vårt hotell för att väcka sina grabbar. Jag gick över på vårt och väckte mina boys. På gatan stod vår taxichaufför och hälsa så glatt, han undra säkert vad vi höll på med. :)
Grabbarna sa inte många ord, de packa sina sista grejer, tog sina saker och gick ut till taxin. Vi andra sov ngr timmar till, sågs sen vid frukoststället,packa sedan ihop, och tog samma taxi till Holbox.
Nu var vi då 7 st kvar. Lite sorgligt att skicka hem killarna, men skolan börjar, så det fanns inte så mycket att välja på.
Vi andra har bokat rum på Casa Lupita Holbox, att ta sig dit tog tid. Vi blev stoppade av polisen, fortkörning, chauffören fick nog inget kvitto på den fortkörningen, han sa, det är bara att betala, de är lite korrupta. Vi hade ett glass och kiss-stopp. Och kom fram till Ciquila 5 min innan färjan skulle gå. Bara att hoppa på och iväg.
När vi kom fram, tog Gubben o C en golfbilstaxi, vi andra gick, Kerstin o Elsmarie sackade lite efter och när vi svängde av, fortsatte de rakt fram, jag fick springa tillbaka och lotsa in de på rätt väg. :)
Vårt hotell låg mitt på torget och var helt ljuvligt, otroligt härliga rum med stora balkonger med hängmatta och utsikt över torget och man kunde se ner till havet.
Vi hade inget kylskåp, så baren fick vara i vårt handfat.
Kranarna var gjorda av snäckskal, där vattnet rann ut. Även duschen var gjord av snäckskal.
Vi skickade in väskorna på rummet, tog sedan badkläderna och gick till stranden. Vi hade beachstolar på ett hotell med italiensk restaurang, så lunchen fick bli italiensk.
Holbox är lugn, lugnt lugnt. Stranden var lite släkig när vi var där. Annica som nu trissat upp oss alla i sin stingrockafobi. Fick oss alla att gå på led ut i vattnet och så fort något rörde sig, var det självklart en stingrocka. :)
På kvällen var vi och tog en drink på en takterass, mötte då en familj från Skåne som varit där i två veckor. De sa att de sett stingrockor på eftermiddagarna ute i vattnet. Det förbättrade inte situationen. :)
Nästa dag valde vi att gå åt andra hållet när vi skulle ner till stranden. Hittade ett jättefint hotell, där vi knallade in, gick rakt igenom och slog oss ner först i strandstolarna för att börja dagen med en födelsedagsdrink. Det var Kerstins dag och hon fick bestämma.
Tjejen som servera oss fråga vart vi kom ifrån. Och strax därefter hade vi en svensk servitris som hette Emma. Hon tog verkligen hand om oss, hon fixa så vi fick två kannor sangria, fastän det var omöjligt, hon gjorde specialbeställningar med köket hon såg till att vi hade det bra. Det blev vårt strandställe under hela vår Holbox vistelse.
Vi skulle inte vara där så länge. Men vi pressade nog ur det vi kunde av Holbox. :)
Plus att vi fick verkligen sola upp oss lite och bara softa.
Kerstin fick bestämma kvällens restaurang och hon valde stället vi bodde på. De var kända för sina fina lobsters, men vi var kanske inte så imponerade av maten och personalen.
Då blev vi nog mer imponerade av glassbaren runt hörnet, de serverade stora bananasplit för en struntsumma. Ljuvligt goda!
Grabbarna som hade åkt hem dagen innan, de fick vänta några timmar extra i Miami på flyget till Lissabon, när de sedan kom till Lissabon, fick de rusa för att hinna med planet till Sverige. De kom med och jag tror det flest sov sig igenom flygresorna. Mina grabbar fick sen hämta ut bilen i Stockholm och ta sig mot Nynäshamn och båten hem samma kväll. De släppte av Kerstin killar på vägen, och intog sedan en pizza i Nynäshamn, i väntan på båten. Jag fick ett mess av de när de satt och åt. Skönt då kunde man slappna av.
När så då vår vistelse på Holbox var slut. Beställde vi en transfer som skulle ta oss till Cancun, vi fick ta 8-färjan och vi hade golftaxibilar som skulle hämta upp oss. Men när han stannade till på väg ner med ett sällskap, lite försenad, så valde de flesta i gänget att gå. Vi lämna gubbarna med väskorna och knallade ner. Tar ca 10 min i lugn promenadtakt. Utan då frukost, så fick vi vår taxichaufför att stanna på vägen mot Cancun, han valde en liten sidogata, och jag var väl lite tveksam till stället. Men de fixade goda toast till oss och kaffe för en struntsumma.
På Holbox, var vi hela tiden skyldig varandra pengar, vi fick inte ut kontanter under helgen och när så måndagen kom och vi hitta en automat som släppte ifrån sig pengar, var man snart black igen, då skulderna skulle klaras ut. Det var egentligen ingen fara,man kan betala med kort. Men det blev oftast så att en person tog notan och då man inte kunde ta ut så stora belopp, blev det ebb direkt.
Vår taxi körde som en biltjuv. Allt skulle köras om, varför hade inte polisen några kontroller här? Kanske tur, vi hade väl fått gå sista biten i så fall. Men vi kom lyckligt fram till Cancuns flygplats och vi letade upp våra flights, här skulle vi vidare till Havanna och Elsmarie och Stefan hem till Sverige.
Efter en sista fika på starbucks så skildes vi åt. Vi checkade in och i vanlig ordning fick Kerstin gräva djupt efter några papper som de prompt skulle ha.
C frågade Kerstin lite försynt om hon hade något vatten i sitt handbagage och han fick en fräsning tillbaka att så var minsann inte fallet. C visste att det fanns en flaska kvar, men valde att tiga. Så vad hände? Ja Kerstins väska åker på sidan i säkerhetskontrollen och de går igenom och hittar hennes flaska. :)
Toaletter
Det blev inte så många allmänna toaletter, men de flesta är fina. På någon strand behövde man toapapper med, eller så fick man kila in på herrarnas och hämta. Men de flesta restauranger hade bra toaletter
Internet
Fungerar bättre i Mexco än vad det gjorde för oss i Usa. Här får man kod på varje restaurang (när man ber om det) och hotellen har hyfsade linor. På Pension san Juan fungerade det i de öppna utrymmen, så därför blev hänget ibland utanför hotelldörren. De hade öppet upp, inget tak mitt i hotellet, så regnade det, regnade det mitt i hotellet också.
På Holbox fungerade det bra utanför hotelldörren också och på vår strandställe, funkade det bra.
Mobil
Inga problem, fungerar utmärkt, men det är dyrt att ta emot samtal och att smsa
Pengar
Är ett stort problem, jag hade glömt hur knöligt det kunde vara, det finns gott om automater och det fungerar nästan jämt, lite besvärligare runt nyår. Men problemet är att man bara kan ta ut 1500 svkr åt gången. Lite lite om man är 5 personer. Jag tror jag har betalat 400 kr i uttagsavgifter på vår resa. Många gånger behövs kontanter... Taxi, utflykter mm
Boende
Vi bodde riktigt bra, mitt i smeten och runt hörnet låg beachen.
Även på Holbox bodde vi i riktigt fina rum.
Stränder
I playa är det en fin strand, vattnet ljuvligt skönt så man kan stanna i.
Tulum är den finaste stranden jag vet, underbart ljuvlig.
Holbox var bra strand, synd med släken som låg bara.
Flygplats
Cancun är en bra flygplats och det är lätt att hitta.
Mat
Om man tror att man kan äta mexmat på svenskt vis tar man fel. Det är inte som hemma, men jag tycker den är riktigt god. De gånger man blir besviken, det är när man inte väljer maten efter restaurangen man äter på. Går man på Mex rest, så ska man äta Mexmat, går man på italiensk, ät då italienskt. De försöker självklart turistifisera sina menyer, men köper man en biff, smakar det inte som hemma.
torsdag 21 februari 2013
söndag 17 februari 2013
Mexico Tulum & Xelha
Nyårsdagen var ingen lek, jag vakna av konstiga ljud från grannarna, var någon dålig?Man har badrumsfönstret öppet och grannen likaså.
Det var nog Conny jag hörde, jag garva faktiskt, han brukar vara så i bakis tillstånd. Men när jag mötte Kärran sen, fick jag höra att han var sjuk, och ångrade mitt skratt.
Snart kunde vi konstatera ett vi hade 3 sjuka. Jonatan, Conny och Robin
De kräktes och hade feber, ingen vanlig bakfylla. J blev dålig på festen och gått hem tidigare och först tänkte jag att han druckit för mycket. Men det var inte så. Tror nog att vi ätit något dåligt. För under dagen mådde fler sämre. Och när vi skulle gå och äta på kvällen, föll en efter annan ur. Tror de var halva styrkan kvar, vid middagsbordet.
Nåja vi bestämde det blev ett par dagars solande för de som orkade, sen bestämde vi att vi åker till Tulum och hoppades att alla skulle vara på benen. Alla var det också när vi knallade bort till busstationen för att köpa bussbiljetter. Väl framme i kön, fanns det bara 9 platser, vi stod där och diskutera då kom en taxichaufför fram och sa att han hade plats för 12, ur med de som stod i kön och efter en del prisförhandling så hyrde vi bilen hela dagen. Otroligt smart av oss, ska man ha taxi i Tulum för att ta sig till olika ställen 12 st, så kan man få vänta en del.
Nu fick vi en chaufför som körde oss precis dit vi ville på stranden.. Nåja, han försökte sälja in ett annat ställe, men vi visste vart vi skulle. Han droppas oss där och skulle plocka upp oss kl 15
Stället heter Cabanas Tulum. Och där hade det ändrats, kände knappt igen mig.
När man kommer ner på stranden får man den där känslan i magen, ett stort ahh, och lugnet som brer ut sig, helt underbart, vilken strand!
Vi fick tag i solstolar, och sen var det dags för plask o lek. Hotellet vi låg vid hade pool, så sönerna varvade mellan hav och pool. Lunchen intogs där också, killarna gjorde sina matbeställningar från poolen och servitörerna hade bra koll på vem som hade beställt vad, fastän de inte hade en fast plats vid ngt bord. ;)
När klockan blev 3 var det så dags att dra sig mot taxin. Han sat så snällt chauffören i en soffa och vänta på oss. Nu var det då ruinerna som gällde, vi sprang rätt fort igenom det faktiskt, tyvärr var stranden stängd för dagen, så vi fick inte komma ner.
På hemvägen, diskuterades resan till flygplatsen om några dar, och vi bokade honom att hämta boysen kl 3 på morgonen, sedan skulle han komma tillbaka kl 9 för att köra oss andra till Isla Holbox.
Dagen efter Tulum, tog vi bussen till Xel-ha, vi köpte biljetter inklusive resa, mat, dricka, snorkel och handdukar för 500kr per person. Vi var riktigt nöjda med det priset.
Det Kerstin och Elsmari bokade tid med Delfinerna först av allt, sen var det snorkling som gällde. Vi kom lite ifrån varandra efter maten, några till delfinerna och vi andra gick uppåt stigen, för att hoppa från klipporna.
Men det finns att göra hela tiden och boka sista bussen är ett bra val. Bara man kommer med den... :)
En underbart härlig dag. Jag tycker absolut att Xel-ha är värt varje krona.
Det var nog Conny jag hörde, jag garva faktiskt, han brukar vara så i bakis tillstånd. Men när jag mötte Kärran sen, fick jag höra att han var sjuk, och ångrade mitt skratt.
Snart kunde vi konstatera ett vi hade 3 sjuka. Jonatan, Conny och Robin
De kräktes och hade feber, ingen vanlig bakfylla. J blev dålig på festen och gått hem tidigare och först tänkte jag att han druckit för mycket. Men det var inte så. Tror nog att vi ätit något dåligt. För under dagen mådde fler sämre. Och när vi skulle gå och äta på kvällen, föll en efter annan ur. Tror de var halva styrkan kvar, vid middagsbordet.
Nåja vi bestämde det blev ett par dagars solande för de som orkade, sen bestämde vi att vi åker till Tulum och hoppades att alla skulle vara på benen. Alla var det också när vi knallade bort till busstationen för att köpa bussbiljetter. Väl framme i kön, fanns det bara 9 platser, vi stod där och diskutera då kom en taxichaufför fram och sa att han hade plats för 12, ur med de som stod i kön och efter en del prisförhandling så hyrde vi bilen hela dagen. Otroligt smart av oss, ska man ha taxi i Tulum för att ta sig till olika ställen 12 st, så kan man få vänta en del.
Nu fick vi en chaufför som körde oss precis dit vi ville på stranden.. Nåja, han försökte sälja in ett annat ställe, men vi visste vart vi skulle. Han droppas oss där och skulle plocka upp oss kl 15
Stället heter Cabanas Tulum. Och där hade det ändrats, kände knappt igen mig.
När man kommer ner på stranden får man den där känslan i magen, ett stort ahh, och lugnet som brer ut sig, helt underbart, vilken strand!
Vi fick tag i solstolar, och sen var det dags för plask o lek. Hotellet vi låg vid hade pool, så sönerna varvade mellan hav och pool. Lunchen intogs där också, killarna gjorde sina matbeställningar från poolen och servitörerna hade bra koll på vem som hade beställt vad, fastän de inte hade en fast plats vid ngt bord. ;)
När klockan blev 3 var det så dags att dra sig mot taxin. Han sat så snällt chauffören i en soffa och vänta på oss. Nu var det då ruinerna som gällde, vi sprang rätt fort igenom det faktiskt, tyvärr var stranden stängd för dagen, så vi fick inte komma ner.
På hemvägen, diskuterades resan till flygplatsen om några dar, och vi bokade honom att hämta boysen kl 3 på morgonen, sedan skulle han komma tillbaka kl 9 för att köra oss andra till Isla Holbox.
Tulum strand lika underbart som det ser ut! |
Tulum |
Härliga vågor |
Annica o Jonatan på flytbryggan Xelha |
Annicas bästa vän stingrockan |
Dagen efter Tulum, tog vi bussen till Xel-ha, vi köpte biljetter inklusive resa, mat, dricka, snorkel och handdukar för 500kr per person. Vi var riktigt nöjda med det priset.
Det Kerstin och Elsmari bokade tid med Delfinerna först av allt, sen var det snorkling som gällde. Vi kom lite ifrån varandra efter maten, några till delfinerna och vi andra gick uppåt stigen, för att hoppa från klipporna.
Men det finns att göra hela tiden och boka sista bussen är ett bra val. Bara man kommer med den... :)
En underbart härlig dag. Jag tycker absolut att Xel-ha är värt varje krona.
Här är en Papegoja på vift, de fångade in den till slut |
Leguan i vila |
Posa nu... |
Limpan jompar |
Adam på linan |
Jonatan i linbanan |
Avslutning med Mayafolket |
Nyår
Så var det då dags att värma upp till Nyårskvällen. Det blev samling på terassen såklart med en fördrink eller öl.
Fler och fler anslöt till terassen, och vid 7- tiden gick vi iväg. Inget matställe var bokat, så vi var lite oroliga att vi inte skulle hitta något schysst. Flera restauranger brydde sig inte när vi kom, så förmodligen var de var fullbokade. De hade nyårsmenyer, man betala 6-800 för en nyårsmeny. Alltså det är inte ens intressant, när man är 5 i familjen. :)
Vi valde mellan några ställen, 10 pers som ska hitta mat, är inte alltid så enkelt. Till slut blev det en terass, där vi fick hyfsad service, däremot var inte alla nöjda med maten, därför skippa vi efterrätter och annat och gick vidare för att ta en drink. Vi hittade ett ställe, där vi faktiskt var 2007. Lagom vi kom dit, sa jag att jag glömt snus hemma och gick hemåt.
Vad vissa inte visste, så skulle jag hem och möta upp Elsmarie och Stefan. Jag messade med dem, de satt i en taxi på väg från flygplatsen. Det tog lite längre tid en jag räknat med, så Kärran börja var jag tog vägen. Hon blev nog sur, sa min gube...
Snart lugnade han dem och sa att jag var på väg. Och visst var jag det. Elsmarie och Stefan kom till slut, snabb incheck in med väskor och iväg.
När vi kom till baren där de andra satt, var Kärran o Conny på muggen. :) Endast deras söner satt där och fick sig en överraskning. Men de var förståndiga och höll go min.
Först kom Conny, han blev helt perplex, men smög lite snyggt ner på sin stol efter kramkalas. Och därefter kom Kärran. Hon blev helt chockad, alla satt lugnt vid bordet som om ingenting hänt, förutom då, att det fanns två nykomlingar.
Efter världens jubel, så steg sedan stämningen rejält. Vi fick såklart förklara och förklara. Vi fick stå till svars för allt. :)
Men vid såna här tillfällen, då kan man ta den smällen. :)
Skitkul att vi lyckades hela vägen fram.
Grabbsen gick iväg på David Guetta. Vi andra jiddrade vidare. Sen var vi på väg ner för att ta oss till sönerna, men det var så mycket folk, så vi vände hemåt längs med stranden. Klockan blev mer och mer, vi kikade in på barer och restauranger. Till slut, såg vi en bar, med plats i. När vi dit, var det kanske 5-8 min kvar till 12-slaget. Vi försökte få kontakt med barpersonalen, men det gick sådär. Gubben fick tillslut tag på nåt. Men helt plötsligt tryckte någon ner hattar på våra huvuden, och vi tjejer fick halsband. Strax efter kom ngn och tryckte skumpaglas i näven. Men alla fick inte, så Kärran gled lite snyggt bort till brickan där de fyllde glasen och hämtade ett gäng till.
Ett tu tre. Nu började nedräkningen och vi var riggade. :)
Otroligt, vilken fest vi ramlade in på. Till slut fick vi bättre kontakt med baren, men vinet var slut, och flera drinkar var svåra att få, då ingredienserna fattades. Men de som ville ha öl lyckades.
När vi satt och snackade, kom det hela tiden fram folk och såklart började det oftast med: var kommer ni ifrån?
Kärran och Elsmarie snackade med några fransmän ( tror jag ) och gubbarna deras satt snett bakom mig med ryggen till och såg ingenting. Men killarna skulle gå och ni vet: nice talking to
You och puss, puss på kinder och jag garva för full knäppte några kort på pusskalaset och visste hela tiden att gubbarna inte uppfattade situationen. Jag skratta så tårarna rann och försökte göra herrarna uppmärksamma på situationen, men lyckades inte.
När de sen såg korten, så undra de såklart: När hände det?
Vi hängde kvar en stund till, men valde sen att gå hem... Baren var ju tom. :) Vi sneddade upp mot avenidan, orkade inte gå i sanden.
Men att gå gatan fram var inte enkelt, alla barerna hade Guetta efterfest, det tuggades ut musik som krockade med varandra, och trängseln var stor, min tanke var då, håll i plånboken, men det var lugna gatan i rån-synpunkt.
Att så mycket folk kan vara så lugna, de flesta var nog precis som en annan, rätt tagen av stunden, och den mäktiga känslan av folkmassan, som bara njöt av musiken.
Fler och fler anslöt till terassen, och vid 7- tiden gick vi iväg. Inget matställe var bokat, så vi var lite oroliga att vi inte skulle hitta något schysst. Flera restauranger brydde sig inte när vi kom, så förmodligen var de var fullbokade. De hade nyårsmenyer, man betala 6-800 för en nyårsmeny. Alltså det är inte ens intressant, när man är 5 i familjen. :)
Vi valde mellan några ställen, 10 pers som ska hitta mat, är inte alltid så enkelt. Till slut blev det en terass, där vi fick hyfsad service, däremot var inte alla nöjda med maten, därför skippa vi efterrätter och annat och gick vidare för att ta en drink. Vi hittade ett ställe, där vi faktiskt var 2007. Lagom vi kom dit, sa jag att jag glömt snus hemma och gick hemåt.
Vad vissa inte visste, så skulle jag hem och möta upp Elsmarie och Stefan. Jag messade med dem, de satt i en taxi på väg från flygplatsen. Det tog lite längre tid en jag räknat med, så Kärran börja var jag tog vägen. Hon blev nog sur, sa min gube...
Snart lugnade han dem och sa att jag var på väg. Och visst var jag det. Elsmarie och Stefan kom till slut, snabb incheck in med väskor och iväg.
När vi kom till baren där de andra satt, var Kärran o Conny på muggen. :) Endast deras söner satt där och fick sig en överraskning. Men de var förståndiga och höll go min.
Först kom Conny, han blev helt perplex, men smög lite snyggt ner på sin stol efter kramkalas. Och därefter kom Kärran. Hon blev helt chockad, alla satt lugnt vid bordet som om ingenting hänt, förutom då, att det fanns två nykomlingar.
Efter världens jubel, så steg sedan stämningen rejält. Vi fick såklart förklara och förklara. Vi fick stå till svars för allt. :)
Men vid såna här tillfällen, då kan man ta den smällen. :)
Skitkul att vi lyckades hela vägen fram.
Grabbsen gick iväg på David Guetta. Vi andra jiddrade vidare. Sen var vi på väg ner för att ta oss till sönerna, men det var så mycket folk, så vi vände hemåt längs med stranden. Klockan blev mer och mer, vi kikade in på barer och restauranger. Till slut, såg vi en bar, med plats i. När vi dit, var det kanske 5-8 min kvar till 12-slaget. Vi försökte få kontakt med barpersonalen, men det gick sådär. Gubben fick tillslut tag på nåt. Men helt plötsligt tryckte någon ner hattar på våra huvuden, och vi tjejer fick halsband. Strax efter kom ngn och tryckte skumpaglas i näven. Men alla fick inte, så Kärran gled lite snyggt bort till brickan där de fyllde glasen och hämtade ett gäng till.
Ett tu tre. Nu började nedräkningen och vi var riggade. :)
Kollar upp vädret Nyårsafton |
Väldigt viktiga lappar, det är då lösenordet till internet, man fick de på hotellen eller på Restaurangerna |
Ser ut som vi har dåligt väder, men solen räcker fram till oss i varje fall. |
Objudna gäster vid bordet. |
Barhäng |
Nyårsbrudar |
Otroligt, vilken fest vi ramlade in på. Till slut fick vi bättre kontakt med baren, men vinet var slut, och flera drinkar var svåra att få, då ingredienserna fattades. Men de som ville ha öl lyckades.
ojoj, har herrarna i vårt sällskap en aning om vad som händer bakom deras ryggar? |
När vi satt och snackade, kom det hela tiden fram folk och såklart började det oftast med: var kommer ni ifrån?
Kärran och Elsmarie snackade med några fransmän ( tror jag ) och gubbarna deras satt snett bakom mig med ryggen till och såg ingenting. Men killarna skulle gå och ni vet: nice talking to
You och puss, puss på kinder och jag garva för full knäppte några kort på pusskalaset och visste hela tiden att gubbarna inte uppfattade situationen. Jag skratta så tårarna rann och försökte göra herrarna uppmärksamma på situationen, men lyckades inte.
När de sen såg korten, så undra de såklart: När hände det?
Vi hängde kvar en stund till, men valde sen att gå hem... Baren var ju tom. :) Vi sneddade upp mot avenidan, orkade inte gå i sanden.
Ta sig hem genom gatorna, var inte enkelt |
Men att gå gatan fram var inte enkelt, alla barerna hade Guetta efterfest, det tuggades ut musik som krockade med varandra, och trängseln var stor, min tanke var då, håll i plånboken, men det var lugna gatan i rån-synpunkt.
Att så mycket folk kan vara så lugna, de flesta var nog precis som en annan, rätt tagen av stunden, och den mäktiga känslan av folkmassan, som bara njöt av musiken.
lördag 16 februari 2013
Mexico Playa
Vi landade vid halv 11 i Cancun, vi tog bussen till Playa, som tur var hade Kärran växlat in lite Pesos så vi slapp krångla med det.
Bussresan tog 45 min och det blev mer o mer moln. Lite oroande, skulle det vara dåligt väder här nu?
Värmen var det då ingen fel på det var underbart skönt.
Vi knallade bort till vårt hotell, slängde in väskorna gick sedan iväg och åt mat.
Sen ner en sväng på stranden, dags för eftermiddagsdrink. Grabbarna beställde såklart in en? bucket öl.
Fuskläser Kärrans anteckningar.. Hon skrev att vi gick och la oss kl 20:00 denna kväll. Inte så konstigt kanske, med tanke på att vår dag hade börjat kl 03:00 i Port Charlotte, det var nog dags att vila upp inför nyårsafton.
Dagen efter blev det frukost på restaurangen 50 m bort, de hade en härlig frukost och vi åt hör varje morgon så länge vi bodde i Playa. Därefter ner till beachen, ner på rygg och sola. JAA för nu var solen här. :)
Värmen i vattnet var det heller inget fel på. 27 grader. Så ett och annat dopp blev det. Gubben brände sig såklart här första dagen, så efter det hängde han bara i skuggan.
Avståndet till vårt hotell var 2 min. Så gänget kom och gick efterhand. Grabbarna var lyriska, den första reklamskylten de såg när vi anlände till Mexico var: David Guetta, playa del Carmen 31/12
Han skulle uppträda på stranden precis i närheten. De kollade biljettpriset, men det var lite väl högt. Men inget hindrade att man hänger på stranden i närheten.
Vi börja planera lite för hur vi skulle lägga upp kvällen. Vad vissa inte visste, var att vi skulle få gäster senare. Jag hade haft lite kontakt med de under dagen och visste att de mellanlandat i Dallas.
Bussresan tog 45 min och det blev mer o mer moln. Lite oroande, skulle det vara dåligt väder här nu?
Värmen var det då ingen fel på det var underbart skönt.
Vi knallade bort till vårt hotell, slängde in väskorna gick sedan iväg och åt mat.
Sen ner en sväng på stranden, dags för eftermiddagsdrink. Grabbarna beställde såklart in en? bucket öl.
Fuskläser Kärrans anteckningar.. Hon skrev att vi gick och la oss kl 20:00 denna kväll. Inte så konstigt kanske, med tanke på att vår dag hade börjat kl 03:00 i Port Charlotte, det var nog dags att vila upp inför nyårsafton.
Vårt Hotell i Playa del Carmen, Hotellskylten syns knappt, bakom folket |
Här sitter Kärran och jag på vår terass |
Utsikten från vår terass kvällstid |
Samma gata på morgonen |
Kompisar på rummet |
Frukostpannkakor |
Dagen efter blev det frukost på restaurangen 50 m bort, de hade en härlig frukost och vi åt hör varje morgon så länge vi bodde i Playa. Därefter ner till beachen, ner på rygg och sola. JAA för nu var solen här. :)
Värmen i vattnet var det heller inget fel på. 27 grader. Så ett och annat dopp blev det. Gubben brände sig såklart här första dagen, så efter det hängde han bara i skuggan.
Avståndet till vårt hotell var 2 min. Så gänget kom och gick efterhand. Grabbarna var lyriska, den första reklamskylten de såg när vi anlände till Mexico var: David Guetta, playa del Carmen 31/12
Han skulle uppträda på stranden precis i närheten. De kollade biljettpriset, men det var lite väl högt. Men inget hindrade att man hänger på stranden i närheten.
Vi börja planera lite för hur vi skulle lägga upp kvällen. Vad vissa inte visste, var att vi skulle få gäster senare. Jag hade haft lite kontakt med de under dagen och visste att de mellanlandat i Dallas.
Frukostäggen, Marans favvo |
Vi vaktar!! |
tvärgatan ner mot beachen- |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)